sv

Forskning

Forskningsstöd är en viktig del för att främja innovation och utveckling inom olika områden. Av den anledningen vill vi lyfta fram Jona Bure, släkt

Johan Bure
Johan Bure

Johannes Bureus

Han är mest känd för dem forskning han bedrev om sin norrländska ätt Bureätten. En forskning han bedrev i ca 40 år och som var en forskning kring en allmogeätt vilket var något helt nytt. Johan benämns därför ofta som "släktforskningens fader".

Bureätten är förmodligen världens mest beforskade allmogeätt.

Vill du läsa mer om Johan finns mycket skrivet och många sällskap och grupper att delta i. En bra början kan vara att läsa uppsatsen på Wikipediaom honom.

Att Johan även bär epitetet "den svenska grammatikens fader", borde väl även det lyftas fram stort, men det drunknar i allt vad denne enligt min uppfattning stora man åstadkom.

Att själv tillhöra Bureätten är en stor fördel. Helt enkelt för att det ger mig ett enormt forskningsmaterial att ösa ur.

Hans Högman

Hans är en auktoritet inom släktforskning, svensk historia och militaria. Forskar du kommer du förmodligen att kunna ha nytta av fölande länkar;

Omfånget och djupet i dessa källor är enormt. Vilket regemente tillhörde min släkting? I vilka mått mätte husmor upp mjölet inför baket i under 1800-talet? Vad kan man veta om bankernas historia? Ja, materialet är omfattande och vi rekommenderar att du fördjupar dig via länkarna.

Verktyg för forskning

Forskning i andra länder

  • Estlands riksarkiv - Självservice men har också hjälpt oss att söka efter släkt.
  • Saaga - Digitaliserade kyrkböcker. Intill 1926-07-01 fanns endast kyrkregister.

Att börja släktforska

Det är lätt att i sin iver begå misstag i sin släktforskning. Många vill snabbt skapa stora släktträd som går långt tillbaka i tiden. Ofta används då andrahandskällor eller till och med släktträd som andra upprättat och det utan granskning. Resultatet blir då ett träd med många fel och dessutom kan det om det läggs ut på "siter" leda till att även andra gör likadant och importerar dessa fel. På det viset drabbas hela gruppen som släktforskar. Jag vill starkt rekommendera att du som släktforskar suger lite på begreppet släktFORSKNING. Gör man det leder tanken en till att det centrala är forskningen och att släktträdet är resultatet av ett seriöst och belagt arbete. För att få kvalitet i forskningen kan följande råd ge en bra start:

  1. Intervjua dina äldre släktingar. Det gjorde inte jag och det var ett misstag som lett till många timmars onödigt extraarbete. Fråga om vad de minns av äldre släktingar. Födelseplatser, födelsedatum, relationer och andra hårdfakta. Fråga även om händelser de minns. Detta kan vara till nytta om du vill "levandegöra" personerna i din forskning. Om du väljer att göra det blir din forskning mer intressant för andra att ta del av.

  2. Skaffa dig ett program eller system för att kunna lägga in dina släktingar i. Vilket program eller system man använder beror så klart på hur man ser på sin forskning. Vill jag att forskningen ska kosta så lite som möjligt, känna på hur det är att forska, eller endast ha en begränsad omfattning. Ja, då fungerar ett Excelark. Det kräver dock ett merarbete för du får bygga från grunden. Om du däremot tänker att du direkt vill fokusera mer på den direkta forskningen finns det ett stort urval av släktforskningsprogram att använda. En del är gratis, en del är gratis till en viss nivå, men de flesta kräver någon form av abonnemang eller att man köper dem.

  3. När du valt program så börjar du lägga in dig själv och de personuppgifter du fått fram i punkt 1. Om du hoppat över den. Börja med att lägga in dig själv och vad du tror dig veta. Oavsett hur du startar. Var noggrann med att kontrollera uppgifterna. Notera och koppla dina källor från början. Låt ditt vetenskapliga sinne styra, inte din iver. Det blir långsiktigt det absolut bästa.